Hovsjö kyrka - Södertälje församling

Och de deltog troget i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje. De prisade Gud och var omtyckta av hela folket. Och Herren lät var dag nya människor bli frälsta och förena sig med dem.
Apg 2:42,46,47

Kyrkans tid började på pingstdagen för nära tvåtusen år sedan, den håller på idag och den kommer att hålla på fram till tidens slut och det eviga livets början. Nedan kommer en kort genomgång av kyrkans historia.

Urkyrkan - förföljelse, tillväxt och formulering av trosbekännelserna
(ca 30-400)
Under de första århundradena av kyrkans historia spreds det kristna budskapet som en löpeld över hela det romerska imperiet och ungefär år 300 e Kr blev kristendomen statsreligion. Kristendomen spreds även utanför det romerska riket bland annat söderut till Etiopien och österut ända bort till Indien. Efter denna enorma tillväxt stagnerade kyrkan något och en mängd inre splittringar kom i dagen. Tre stora strider utkämpades. Den första berörde själva treenigheten, den andra Jesu dubbla natur (att han är 100 % människa och 100 % Gud) och den tredje seden att tillbe ikoner och bilder som om de vore Gud själv. Dessa strider ledde till både goda och onda saker. På den onda sidan kan sättas att många människor fick sätta livet till för att de inte trodde rätt och att det till slut uppstod en djup splittring mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan. På den goda sidan kan ses formulerandet av våra trosbekännelser och teologins framväxt.

Kyrkan isoleras till Europa
(ca 600-1400)
På sexhundratalet skedde något som kom att bli en stor katastrof för den kristna kyrkan och hela världen. Köpmannen Muhammed lyckades genom smart och hänsynslöst politiskt och militärt rävspel ena de tidigare så splittrade hedniska arabiska stammarna under sin lära Islam. Tidigt gjorde profeten det heliga kriget, Jihad till en hörnsten i sin religion och det var också med kriget som medel som Islam inledningsvis utvidgades. Muhammed och hans arabiska arméer drog ut från Arabiens öknar och lade på kort tid hela Mellanöstern och norra Afrika under sig. Först på sjuhundratalet lyckades kristna arméer under ledning av Karl Martell stoppa Islams framfart vid slaget vid Poiters i Frankrike. Även det Östromerska riket lyckades efter stora landförluster slutligen stoppa araberna och behålla nuvarande Turkiet under kristet herravälde. Anledningarna till Islams snabba och framgångsrika framfart är många och skulle kräva en hel avhandling för att utreda men följderna blev att Afrika, Asien och Mellanöstern stängdes för kristen mission i närmare ettusen år. Halva den kristna kyrkans historia!

Under de följande århundradena förde den katolska kyrkan kristendomen långsamt uppåt genom Europa medan den ortodoxa kyrkan förde den österut in i Ryssland. Eftersom den ortodoxa kyrkan dels förlorat nästan hela sitt område till Islam och det ortodoxa Östromerska riket långsamt men säkert försvagades förflyttades ortodoxins centrum norrut till Ryssland. Den katolska kyrkan hade däremot klarat sig bra och växte sig till och med starkare genom att de förtryckta ortodoxa kyrkorna i Mellanöstern gick över till katolicismen mot att den katolska kyrkan använde sitt inflytande för att försvara dem. I Västeuropa blev därmed den katolska kyrkan oerhört dominant och idén om att kyrkan skall vara en växte sig återigen stark. Islam hade under tiden lugnat ner sig och Muhammeds ideologi om det heliga kriget ersattes med den antika världens bildning och kunskapssamlande. De muslimska kalifaten kom sålunda att bli lärdomssäten där de antika framstegen inom naturvetenskap, filosofi och litteratur bevarades. Genom korstågen tillägnade sig dock Europa och de kristna återigen denna kunskap. Dock till priset av många orättfärdiga handlingar som ännu lever kvar i de muslimska länderna och utgör ett politiskt hinder för kristen mission till arabvärlden.

Kyrkan expanderar och delas upp
(1400-idag)
På slutet av fjortonhundratalet lyckades så européerna och den kristna kyrkan bryta sig ur Islams fängelse på ett oväntat sätt. Organisatoriska såväl som naturvetenskapliga framsteg gjorde det möjligt för Europa att bygga skepp stora och välutrustade nog att segla runt Afrikas sydspets och vidare till Asien samt över Atlanten och till Amerika. Jesuiterna och andra katolska ordnar skickade ut missionärer för att kristna både Amerikas urinnevånare och Indiens, Kinas och Japans folk. Missionen i Amerika var dock ofta så kallad svärdsmission och efter några hundra år stängdes dessutom Kina och Japan för europeisk mission och de båda länderna startade stora förföljelser av de kristna. Framgångarna blev sålunda begränsade och femtonhundratalet kom att föra med sig nästa stora kyrkosplittring. Den katolska kyrkan hade under sin långa dominans i det europeiska samhället blivit starkt politiserad och det kristna budskapet kom ofta i andra hand. Ett flertal reformatorer (reformatio lat. åter till ordningen), varav Martin Luther är den mest kände, trädde fram och påpekade kyrkans tillkortakommanden. Eftersom kyrkan inte längre allenast styrdes av män med Guds rikes bästa för ögonen blev resultatet att norra Europa under reformatorernas ledning bröt sig ur den katolska kyrkan och bildade otaliga nya kyrkor. För sent insåg den katolska kyrkan hur fel de haft och satte igång en enorm inomkyrklig reformation, kallad motreformationen.

Efter att de stora religionskrigen som blev följden av denna splittring bedarrat och båda parterna insett att ett militärt enande inte var möjligt började man åter att rikta blickarna utåt. Under slutet av sjuttonhundratalat började enskilda missionsällskap och de protestantiska och reformerta kyrkorna att skicka missionärer till övriga världen. Denna mission stärktes och fortsatte under hela artonhundratalet. Under nittonhundratalet kom så den evangelikala/karismatiska rörelsen, bland annat Pingstkyrkan, och idag är det de som har den livaktigaste hednamissionen. En tendens som vi i dag kan se är dock att allt mer av missionen tas över av kyrkor i tredje världen och att de rentav sänder missionärer till oss i Europa för att återigen få oss att inse hur viktig Kristus är. Från att ha varit brunbränd övergick kyrkan genom Islams framfart till att bli vit i flera hundra år. Nu är dock kyrkan återigen brunbränd och växer snabbare än någonsin tidigare. Jorden befolkning växer med en närmast otrolig hastighet men den kristna kyrkan växer ännu snabbare och omfattar idag ca en tredjedel av jordens befolkning. I vår del av världen ser vi dock en tillbakagång.

Kyrkans kännetecken
En levande kristen kyrka utmärks av flera saker. Det allra viktigaste är att Jesus alltid är i centrum, att han är vägen, sanningen och livet och att varje kristen tar hans levande ord, Bibeln, till sitt hjärta. En levande kyrka utmärks också av att den inbjuder den Helige Ande att uppfylla kyrkan såväl som den enskilde kristne och att den följer Jesu befallning om att gå ut i hela världen och predika glädjebudskapet. För varje kristen som verkligen vill leva som kristen blir det viktigt att varje dag på nytt vända sig mot Jesus. De fyra B:na, kan vara en hjälp i det dagliga livet och de lyder:

• Bönen, att leva med Jesus och samtala med honom om allt. Om vi vill att Jesus ska vara vår bäste vän måste vi ju tala med honom. Vad blir det annars av vänskapen? Vi får be honom om förlåtelse och hjälp i det dagliga livet samt tacka honom för allt gott och alltid förvänta sig att han svarar på det sätt som är bäst för oss.
• Bibeln, att lyssna till vad Gud vill säga oss och längta efter allt det goda han vill ge oss, att lära oss hans vilja och lyda den.
• Brödsbrytandet, att i gemenskap med kristna över hela världen och i alla tider ta emot Kristi kropp och blod i nattvarden. I det ögonblick då du tar emot Kristi kropp och blod får du en försmak av himmelen just genom att all tid och allt rum sammanstrålar i ett oändligt här och nu!
• Brödragemenskapen (eller snarare syskongemenskapen), att vi kristna som är barn till samme Fader också lever våra liv som syskon som älskar, stöder och hjälper varandra och bildar en kropp genom Jesus Kristus.

Utmaningen till oss som enskilda kristna, till vår ungdomsgrupp, till vår Svenska kyrka och till hela den världsvida kristna kyrkan är att i väntan på Jesu återkomst, varje dag lägga ner våra liv för honom och att i kärlek till vår nästa berätta om det underbara som Gud har gjort för oss.