Hovsjö kyrka - Södertälje församling

Skriftetal
Som överskrift till denna söndag finns det latinska ordet Oculi (Mina ögon eller Min blick).

Det ordet finns med i dagens psaltarpsalm och i det gamla introitus för dagen (Ps. 25:15). ”Min blick är ständigt fäst på Herren.
Huvudtemat på denna söndag, den 3:e i fastan, är Kristi seger över djävulen. Denna kamp och seger går igen i fastans söndagar. Den första söndagen handlade om hur djävulen gick till angrepp mot Jesus när han frestades i 40 dagar. Den andra söndagen hade som tema "den kämpande tron", om uthållighet i Kristi efterföljd. Och på denna den tredje söndagen avgörs det hela med seger för Kristus. I evangeliet får vi höra om när Jesus befriar en kvinna från hennes sjukdom.
Redan här får vi föregripa nästa söndagens tema. Han som är Segraren, ger sig själv som Livets Bröd åt sina följeslagare. Till denna måltid får vi nu förbereda oss. Vi manas att framför allt tänka efter på vilken sida vi står. Och vi får be om klarsyn, och att kunna se Jesus och vad som är hans vilja, så att vi kan stå fasta i kampen mot ondskan. Låt oss bedja:

Predikan
Kampen mot ondskan står det som överskrift för denna söndag. Det är en rubrik som man skulle kunna sätta över allt vad Jesus gjorde. Där Jesus drog fram fick ondskans makter ge vika och i hans namn kan vi vinna segrar – det lär vi oss av denna söndags läsningar.
Den gammaltestamentliga texten beskriver hur rätten trängs tillbaka och sanningen vacklar. I en sådan miljö blir våldet okontrollerat. Människor tar rätten i egna händer, och det är väl det man ser på många håll i världen. Det är därför viktigt att ett samhälle utformas på ett sådant sätt att de viktiga värdena om lag, rätt och drägliga förhållanden tillgodoses. Men likväl behöver vi ju inte gå till andra länder för att finna ondska. Det sker våld och övergrepp även i vårt eget land. Även den som inte är kriminellt belastad behöver bara se in i sitt eget inre för att finna att det finns sådant som man inte vill dra fram i ljuset. Det finns hos alla människor en benägenhet att göra både gott och ont. Det ligger en hel i talet att vi människor ibland är i stånd att göra de mest osjälviska och goda handlingarna, men också i andra fall till dess motsatser och de mest fasanfulla handlingarna.
I kristen tro finns det en realistisk bild av tillvaron. I bibeln talas om en fortgående kamp mellan Guds goda makt och djävulen. Den har pågått alltsedan syndafallet i paradiset, då Adam och Eva lockades att göra det förbjudna. Det onda är en kosmisk makt som står emot Gud. Ibland vill vi göra ondskan mindre genom att förringa den. Visst kan vi påverka våld och krig genom nationella och internationella beslut och organ, och det är även vår uppgift som kristna, men vi behöver också perspektivet att ondskan är en makt som står emot Gud.
Det är därför som dopet är grundläggande i vår tro. När vi döps går vi med Jesus från den värld där ondskan finns till det rike där Kristus är Herren. Det betyder inte att dopets nya liv är fritt från ondska eller att vi inte skulle vara mottagliga för frestelser, tvärtom. Men när vi döps får vi del av Guds Ande som kan leda oss igenom. Aposteln undervisar i episteln om denna kamp och vilka hjälpmedel vi har fått av Gud.

Jesus förändrade i grunden vår situation. Han kom för att besegra den Onde och ondskans makt. Han botade sjuka för att uppenbara vem han var. Varje gång en människa blev helad var det ett tecken på det rike som skall komma när den Ondes makt slutligt är utplånad.
Sin seger vann han när han själv blev utlämnad i den Ondes våld och lät sig dödas.
Det såg ut som om inte ens Jesus kunde stå emot den onde. Han som hade gjort döva hörande, han som hade drivit ut demoner, han som gett blinda syn, han som befriat och förlåtit och upprättat människor han blev själv dödad. Ondskan slog honom med sin fulla kraft.
Men i själv verket var detta Jesu seger över ondskan, hans triumf. På den tredje dagen uppstod han igen ifrån de döda. Från den stunden är allt förändrat. Den ondes välde över vår jord blev genombrutet. Jesus bröt udden av hans främsta vapen han hade sonat synden, den Onde kunde inte hålla kvar Jesus i sitt välde. Sådan var Guds plan.
Nog kan den Onde fortfarande utöva sin makt. Han kan söndra, han kan döda, han kan ta människor i sin tjänst, han kan sprida lidande och förintelse. Men han kan inte förgöra oss - för han har inte sista ordet.
I Jesu namn kan vi också stå emot ondskans alla angrepp. Det är det Paulus talar om i episteln med bilden av den rustade soldaten klädd i den antika rustningen. Varje detalj för symbolisera någonting viktigt:
Sanningen från Guds ord som ett bälte, rättfärdigheten vi ikläds av Jesus som ett pansar. Skorna villigheten att stifta frid, tron på Jesus som en sköld, frälsningen som en hjälm och Andens kraft som ett svärd.
Tron på att Jesus är den som segrar fanns hos kvinnan i evangeliet. Genom sin sjukdom ansågs hon oren, och var en människa som de andra undvek. Men hon tog chansen när inget annat hjälpte att tränga sig fram till Jesus. Det framgår att Jesus säkert kände till hennes situation. Han såg henne som Guds älskade barn och kunde läka henne. Han säger också till henne: Din tro har hjälpt dig. Gå i frid. Du är botad från ditt onda.
Också vi får be Herren om hjälp och helande, liksom om hjälp i all nöd. Även fast vi vet att det inte finns några garantier men vi har löften om att be om hjälp och vi vet att Gud hör vår bön.
=============
Sv ps. 442:-, 40:-, 395:-, 137:5-6
3 i fastan, 2årg, 7 mars 2010 kl 11.00. Högmässa i Tveta kyrka