Hovsjö kyrka - Södertälje församling

Den här söndagen handlar om bön.
Profeten Jeremia levde på 500 talet före Jesu födelse. Efter lång tid av avfall och otro mot Herren kom så olyckan. Den babyloniske kungen Nebukadnessar intog Jerusalem och förde bort majoriteten av befolkningen som fångar till Babylon, nuvarande Irak. Falska profeter uppträdde som sa att olyckan snart skulle vara över och folket komma hem igen. Men profeten Jeremia levde i tillit och i bön, i levande gemenskap med Herren och visste att det skulle dröja. Det skulle ta 70 år innan det tillfångatagna folket skulle få återvända.
Dagens GT text är värd att lyssna till mer än en gång. Underbara löften som uttrycker Herrens hjärtelag, Hans kärlek Nåd och trofasthet också mot dem som vänt sig bort i synd och otro. Herren vill välgång, framtid och hopp, inte olycka. När vi ber så lyssnar Han och om vi helhjärtat söker Honom så skall vi också finna Honom. Hör här vad Herren säger genom profeten Jeremia: ”Jag vet …”
Även i Episteln hör vi om närhet och gemenskap. I tron på Jesus har vi del i alla Guds löften. Ber vi efter Jesu vilja så hör Han oss och Han ger oss vad vi ber om säger Johannes, ett härligt löfte!
Så kommer vi till Evangelietexten. Lärjungarna hade länge följt Jesus. De hade sett hur mycket Jesus bad, både ensam och i sina lärjungars närhet. De såg och hörde hur Sonen talade med sin Fader och att den helige Ande var närvarande. Anden trivs i bönen. Anden uppmuntrar och stärker i bönen. Anden visar vad vi ska be om. Och Anden leder oss till Jesus. Jesus visar oss på rikedomen i bönen.

1. Till Jesus får vi komma som barn.

Lärjungarna, som såg hur mycket tid Jesus satte av för bön ville själva bli som Jesus. Men hur och om vad skulle de be? Frågan blir varje lärjunges fråga.
En lärjunge är en som följer Jesus, som lyssnar till Hans Ord i tro, som ber med förväntan på svar, för att komma till tro och sen bli bevarad och stärkt i tron.
En lärjunge idag kan lära sig mycket bara genom att läsa evangelierna och särskilt lyssna efter vad det står om de första lärjungarna. Idag hör vi en av dem ställa en fråga till Jesus ”Herre, lär oss att be”!
Vi får komma som barn säger Jesus. Barn med förväntan, barn till en Far som är trogen sina löften, bara kärlek, som vill sina barns bästa både på kort och på lång sikt. Vår Himmelske Far är inte konstig. Han ger inte en inte en orm när vi ber om fisk eller en skorpion när vi ber om ägg. Människor idag behöver få lära känna Bibelns Gud som är långt bättre än den allra bäste av alla pappor här på jorden. Som barn, små, missförstådda, misslyckade med många fel och synder får vi komma till vår Far med allra största tillit och förtroende.

2. Till Jesus får vi be med egna ord och med ord som Jesus lärt oss att be.

Johannes hade lärt sina lärjungar att be. Om det var med egna ord eller någon särskild formulerad bön vet vi inte. Alldeles säkert bads det mycket bland de första lärjungarna. De såg hur Jesus bad och gjorde sen på samma sätt själva. Fria, personliga böner om det som fyllde deras hjärtan. Lärjungarnas bön var ju alldeles påtagligt konkret eftersom Han de bad till, Herren själv, alltid var med.
När lärjungarna ber Jesus lära dem att be kan vi tänka att det var något annat de var ute efter. En bön som förenade dem. En bön att be tillsammans. En bön som sammanfattade alla böner. Bönen Jesus lär dem är en förenande bön.
En bön vi kan lära oss. Där vi säger ”vår” och ”oss” inte ”jag” och ”mig”.
Bönen vi idag hör har kyrkan bevarat århundraden igenom och alla känner igen den som Herrens bön. De flesta kan den än idag. Vad är det bönen handlar om?
Vår katekes lär oss att bönen Fader Vår egentligen är sju olika böner.
Första bönen upphöjer Guds Namn. Gud är Gud. Han är oföränderlig från släkte till släkte. Inför Gud får vi böja oss i vördnad, i tillit och i tacksamhet.
Andra och tredje bönerna är om Riket. Guds Rike behöver få komma. Först till våra hjärtan så att det finns hos oss när vi lämnar detta jordiska bakom oss.
Fjärde bönen är brödbönen. Att varje dag be om nåd och välsignelse av Jesus.
Femte bönen är om förlåtelse. Guds Rike är riket där man får och ger förlåtelse.
Sjätte bönen är att Gud skall styra det så att vi inte hamnar i frestelse och fall.
Det grekiska ordet för frestelse, peirasmos, kan även översättas med prövning men i det här sammanhanget är frestelse den rätta översättningen.
Den sjunde bönen finns bara hos Matteus och handlar om frälsningen från det onda. Det onda vi ber oss bort från är både det jordiska och det eviga onda. Istället ber vi att Herren Jesus ska hämta hem oss efter detta jordeliv.

3. Till Jesus får vi alltid be, också när det ser hopplöst ut.

Ibland är det nattsvart. Det är som om alla dörrar och fönster är stängda. Jag går ensam med min oro och förtvivlan. Det kan gälla mig själv eller en nära anhörig eller vän. En svår sjukdom, ett bekymmer jag inte ser någon utväg ur. När det är så- Ge inte upp! Tänk på mannen som fick besök och gick ut i natten och bad om hjälp. Han gav sig inte, trots alla motgångar och till sist vände det! Därför: Be så skall ni få, sök så skall ni finna, bulta så ska porten öppnas.
Tycker du som många att det är trögt och svårt med bönen så ropa ut din nöd om detta. Öva dig att samtala med Jesus om allt i vardagen. Han är din vän, en vän som längtar efter att få höra din röst. Så, öva på, praktisera, enkelt, vardagligt, som ett barn, så får du alltså ropa, i full tillit, med dina egna ord, med ord som den helige Ande ger Dig och med Jesu ord som i bönen Fader Vår och hur livet än ser ut. Vet att Jesus hör din bön. Amen! Ja Amen det skall så ske! Ära vare..

152: 1-2 Intr s. 9 147: 4 VVS 324 1-4 mel 444 lovs. 399 211