Hovsjö kyrka - Södertälje församling

När pingstdagen kom var de alla församlade. Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av Helig Ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.
Apg 2:1-4

Lärjungarna var oroliga och rädda. De höll sig mest till ett hus i Jerusalem där ingen behövde veta vilka de var eller vilket uppdrag de fått. Att gå ut i hela världen var knappast att tänka på, nu gällde det att inte komma i konflikt med prästerskapet i Jerusalem och det bästa sättet att inte göra det på var att hålla tyst. Medan de väntade på att hjälparen skulle komma utsåg de en lärjunge att vara i Judas ställe. Lotten föll på Mattias och apostlarna var åter tolv. Tio dagar efter att Jesus hade blivit upptagen till himmelen hade de alla samlats i ett hus mitt i Jerusalem.

Då kom den Helige Anden och uppfyllde lärjungarna och de gick ut och predikade på alla språk om vad Jesus gjort. Tidigare i historien hade den Helige Anden uppfyllt enstaka människor under en kort stund men nu var det annorlunda. Anden var nu utgjuten över allt Guds folk och ännu mer fantastiskt var att den Helige Anden tog sin boning i varje människa. Den tid då andeuppfyllelse var en engångshändelse var nu slut. Petrus som blivit förlåten och upprättad av Jesus steg nu fram och vittnade om Jesus som han aldrig gjort förut. Genom den Helige Anden fick hans ord sådan tyngd att 3000 människor den dagen beslöt att omvända sig och tro på Jesus.

Pingsten brukar kallas kyrkans födelsedag. Det kallas den inte i första hand för att den första kristna församlingen uppstod denna dag, inte heller för att lärjungarna nu började utföra kyrkans uppdrag, utan för att den Helige Anden kom och uppfyllde Jesu efterföljare, apostlarna. Det är i och med denna andeuppfyllelse, vilken sedan spred sig vidare till de som tog emot evangeliet, som kyrkan uppstod. Om inte Helig Ande höll oss samman och var i oss alla skulle kyrkan bara vara en förening av likasinnade. Nu är den, genom den Helige Anden, Kristi heliga kropp på jorden. När en människa tar emot Jesus i sitt liv tar den Helige Anden även sin boning i denna människa. Hennes kropp blir den Helige Andens tempel. Varje kristen som med sin mun har bekännt och i sitt hjärta tror att Jesus är Herre har den Helige Anden inom sig. Sedan kan Anden uppfylla en människa på ett speciellt sätt vid till exempel förbön och det är både underbart och gott. Däremot är det inte nödvändigt för att komma till himmelen och man är inte en bättre kristen bara för att man blivit uppfylld av den Helige Ande på detta sätt.

En levande kyrka utmärks av många saker, bland annat att den är evangeliserande (sprider budskapet om Jesus), är bibeltrogen, har ett fungerande gudtjänstliv och att Andens nådegåvor är i bruk. Men förutsättningen för allt detta är dock att den Helige Anden finns med och vägleder kyrkan och varje enskild kristen. Vi behöver Anden först och främst för att överhuvudtaget tro, men också för att höra Guds Ord när vi läser Bibeln, våga berätta om Jesus och att leva som kristna. Den Helige Ande är en underbar gåva från Gud, Guds egen Ande tar sin boning i oss och får dag för dag forma oss så att vi bär rik frukt. En människa som är kristen utmärks enligt Bibeln av Andens frukter som är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal 5:22-23). Detta är nämligen egenskaper som den Helige Anden tar fram och vårdar i varje människa som han tar sin boning i. Genom Anden blir därför det kristna livet till en försmak av himmelen.

Efter denna den första pingstdagen var inte apostlarna rädda längre och de tvekade inte heller inför uppgiften att föra ut det glada budskapet om Jesus till hela den då kända världen. Genom den Helige Anden förvandlades apostlarna från att vettskrämda ha gömt sig i ett hus till att frimodigt gå ut till såväl furstar som slavar, män som kvinnor, judar som hedningar och förkunna att Jesus är Herre. Detta får vi också idag, i kyrkans tid, genom den Helige Andens kraft göra.